Lista över länder i Europeiska unionen

Som en ekonomisk och politisk union består Europeiska unionen av 28 medlemsländer. Förutom Cypern som ligger i västra Asien är alla medlemmar från Europa. Förkortat för EU har Europeiska unionen en befolkning på 512 497 877 och en yta på 4 475 757 km². Ännu inte en federation, unionen har vuxit till en inre marknad där 19 medlemmar använder samma valuta – EURO. Följande tabell visar en fullständig lista över EU-länder rankade efter senaste totala befolkningen. Du kan hitta specifikt anslutningsdatum för varje medlems- och icke-EURO-valutor som fortfarande används i andra 9 medlemsländer. Dessutom består den av 23 officiella språk och cirka 150 regionala språk. Observera att antalet medlemsländer kan komma att öka inom en snar framtid.

Hur många länder i Europeiska unionen

Följande tabell listar alla 28 medlemsländer i Europeiska unionen. Kandidatländerna för EU-medlemskap är: fd jugoslaviska republiken Makedonien, Island, Montenegro, Serbien och Turkiet. De potentiella kandidatländerna är Albanien, Bosnien och Hercegovina och Kosovo. Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein är inte medlemmar i Europeiska unionen, men deltar i den inre marknaden förutom tullunionen.

Lista över alla EU-länder

Kontrollera följande tabell för att se listan över alla länder i Europeiska unionen efter befolkning.

Rang Flagga Land Befolkning Anslutningsdatum Valuta Område
1 Tysklands flagga Tyskland 83,783,953 1957/3/25 EURO Västeuropa
2 Storbritannien flagga Storbritannien 67,886,022 1973/1/1 brittiskt pund Norra Europa
3 Frankrikes flagga Frankrike 65,273,522 1957/3/25 EURO Västeuropa
4 Italiens flagga Italien 60,461,837 1957/3/25 EURO Södra Europa
5 Spaniens flagga Spanien 46,754,789 1986/1/1 EURO Södra Europa
6 Polens flagga Polen 37,846,622 2004/5/1 polska zloty Östeuropa
7 Rumäniens flagga Rumänien 19,237,702 2007/1/1 rumänska leu Östeuropa
8 Nederländernas flagga Nederländerna 17,134,883 1957/3/25 EURO Västeuropa
9 Belgiens flagga Belgien 11,589,634 1957/3/25 EURO Västeuropa
10 Tjeckiens flagga Tjeckien 10,708,992 2004/5/1 Tjeckisk koruna Östeuropa
11 Greklands flagga Grekland 10,423,065 1981/1/1 EURO Södra Europa
12 Portugal flagga Portugal 10 196 720 1986/1/1 EURO Södra Europa
13 Sveriges flagga Sverige 10 099 276 1995/1/1 svenska kronor Norra Europa
14 Ungerns flagga Ungern 9,660,362 2004/5/1 Ungersk forint Östeuropa
15 Österrikes flagga Österrike 9 006 409 1995/1/1 EURO Västeuropa
16 Bulgariens flagga Bulgarien 6,948,456 2007/1/1 Bulgariska lev Östeuropa
17 Danmarks flagga Danmark 5,792,213 1973/1/1 danska kronor Norra Europa
18 Finlands flagga Finland 5,540,731 1995/1/1 EURO Norra Europa
19 Slovakiens flagga Slovakien 5,459,653 2004/5/1 EURO Östeuropa
20 Irlands flagga Irland 4,937,797 1973/1/1 EURO Norra Europa
21 Kroatiens flagga Kroatien 4,105,278 2013/7/1 kroatiska kuna Södra Europa
22 Litauens flagga Litauen 2 722 300 2004/5/1 EURO Norra Europa
23 Sloveniens flagga Slovenien 2 078 949 2004/5/1 EURO Södra Europa
24 Lettlands flagga Lettland 1,886,209 2004/5/1 EURO Norra Europa
25 Estlands flagga Estland 1,326,546 2004/5/1 EURO Norra Europa
26 Cyperns flagga Cypern 1,207,370 2004/5/1 EURO västra Asien
27 Luxemburgs flagga Luxemburg 625 989 1957/3/25 EURO Västeuropa
28 Maltas flagga Malta 441,554 2004/5/1 EURO Södra Europa

Karta över EU-länder

Fakta om Europeiska unionen

  • Europeiska unionens dag firas den 9 maj.
  • Den så kallade ”Eurozonen” motsvarar de 17 EU-medlemsstater som antog valutan EURO, där Estland var det sista landet som införde valutan 2011.
  • Den uppskattade europeiska befolkningen är 500 miljoner människor, vilket motsvarar 7 % av världens befolkning.
  • Vissa forskare tror att bildandet av Europeiska unionen börjar med skapandet av Beneluxblocket (Belgien, Nederländerna, Luxemburg) under andra världskriget, vars huvudmål var att bilda en gemensam marknad genom att sänka tullarna mellan medlemsländerna.
  • Europeiska unionen deltar i viktiga mötesforum som G7 – Group of Seven, G8 (G7 + Ryssland) och G20.

Början av europeisk integration

Europa efter kriget och behovet av enhet

Efter andra världskrigets förödelse stod Europa inför det akuta behovet av återuppbyggnad och fred. Tanken på europeisk integration sågs som ett sätt att förhindra framtida konflikter och främja ekonomiskt samarbete. Ledare som Robert Schuman, Jean Monnet och Konrad Adenauer föreställde sig ett enat Europa där länder skulle arbeta tillsammans för att säkerställa stabilitet och välstånd.

Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG)

1951 upprättade Parisfördraget Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), det första steget mot ekonomisk integration. Detta fördrag syftade till att reglera kol- och stålindustrin i medlemsländerna (Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland) och placera dem under en gemensam myndighet. EKSG var ett banbrytande initiativ som lade grunden för ett fördjupat samarbete och skapade ett prejudikat för framtida integration.

Bildandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen

Romfördraget

EKSG:s framgång uppmuntrade ytterligare integration, vilket ledde till undertecknandet av Romfördraget 1957. Detta fördrag upprättade Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). EEC hade som mål att skapa en gemensam marknad och en tullunion mellan de sex grundande medlemmarna, och främja fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor. Euratom fokuserade på fredlig användning av kärnenergi.

Utvidgning och fördjupning av EEG

Under hela 1960- och 1970-talen utökade EEC sitt medlemsantal och fördjupade sin integration. Danmark, Irland och Storbritannien anslöt sig 1973, vilket markerade den första utvidgningen. Under denna period utvecklades också gemensamma politikområden, såsom den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och införandet av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).

Från EEG till Europeiska unionen

Europeiska enhetsakten

1980-talet medförde betydande förändringar i och med undertecknandet av den europeiska enhetsakten (SEA) 1986. Syftet med SEA var att skapa en inre marknad senast 1992, undanröja kvarvarande hinder för frihandel och harmonisera regleringar mellan medlemsstaterna. Det utökade också Europaparlamentets befogenheter och utökade samarbetet inom områden som miljöpolitik och forskning.

Maastrichtfördraget

Fördraget om Europeiska unionen, allmänt känt som Maastrichtfördraget, undertecknades 1992 och trädde i kraft 1993. Detta fördrag markerade det formella inrättandet av Europeiska unionen (EU) och införde en struktur med tre pelare: Europeiska gemenskaperna, Gemensam Utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) och rättsliga och inrikes frågor (RIF). Det lade också grunden för den ekonomiska och monetära unionen (EMU) och införandet av en gemensam valuta, euron.

Euron och ytterligare utvidgning

Införandet av euron

Euron introducerades som redovisningsvaluta 1999 och togs i omlopp 2002 och blev den officiella valutan för 12 EU-länder. Inrättandet av Europeiska centralbanken (ECB) och genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten (SGP) syftade till att säkerställa finanspolitisk disciplin och ekonomisk stabilitet inom euroområdet.

Östlig utvidgning

EU genomgick sin största utvidgning 2004 och välkomnade tio nya medlemsländer från Central- och Östeuropa, tillsammans med Cypern och Malta. Denna expansion syftade till att främja stabilitet, demokrati och ekonomisk tillväxt i det postkommunistiska Europa. Bulgarien och Rumänien anslöt sig 2007, följt av Kroatien 2013.

Utmaningar och reformer

Lissabonfördraget

Lissabonfördraget, som trädde i kraft 2009, var utformat för att effektivisera EU:s verksamhet och stärka dess demokratiska legitimitet. Den reformerade institutionella strukturer, införde ställningen för Europeiska rådets ordförande och utökade Europaparlamentets roll. Fördraget gav också större samstämmighet i yttre förbindelser och beslutsprocesser.

Finanskriser och reaktioner

Den globala finanskrisen 2008 och den efterföljande skuldkrisen i euroområdet innebar betydande utmaningar för EU. Medlemsstaterna genomförde åtstramningsåtgärder och finansiella reformer för att stabilisera sina ekonomier. EU etablerade mekanismer som den europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och tog bankfackliga initiativ för att stärka finansiell styrning och förhindra framtida kriser.

Aktuell utveckling och EU:s framtid

Brexit

2016 röstade Storbritannien för att lämna EU, vilket ledde till Brexit. Storbritannien lämnade formellt EU den 31 januari 2020. Brexit har haft djupgående politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser, vilket föranlett diskussioner om EU:s framtida riktning och sammanhållning.

Pågående integration och utvidgning

Trots utmaningar fortsätter EU att sträva efter en djupare integration och utvidgning. Länder på västra Balkan och Östeuropa strävar efter att ansluta sig till unionen, och EU är fortfarande engagerat i att stödja deras reformer och utveckling. Frågor som klimatförändringar, digital transformation och geopolitiska spänningar formar EU:s politiska agenda och dess roll på den globala scenen.

Du gillar kanske också...