Lista över länder i Europeiska unionen
Som en ekonomisk och politisk union består Europeiska unionen av 28 medlemsländer. Förutom Cypern som ligger i västra Asien är alla medlemmar från Europa. Förkortat för EU har Europeiska unionen en befolkning på 512 497 877 och en yta på 4 475 757 km². Ännu inte en federation, unionen har vuxit till en inre marknad där 19 medlemmar använder samma valuta – EURO. Följande tabell visar en fullständig lista över EU-länder rankade efter senaste totala befolkningen. Du kan hitta specifikt anslutningsdatum för varje medlems- och icke-EURO-valutor som fortfarande används i andra 9 medlemsländer. Dessutom består den av 23 officiella språk och cirka 150 regionala språk. Observera att antalet medlemsländer kan komma att öka inom en snar framtid.
Hur många länder i Europeiska unionen
Följande tabell listar alla 28 medlemsländer i Europeiska unionen. Kandidatländerna för EU-medlemskap är: fd jugoslaviska republiken Makedonien, Island, Montenegro, Serbien och Turkiet. De potentiella kandidatländerna är Albanien, Bosnien och Hercegovina och Kosovo. Norge, Island, Schweiz och Liechtenstein är inte medlemmar i Europeiska unionen, men deltar i den inre marknaden förutom tullunionen.
Lista över alla EU-länder
Kontrollera följande tabell för att se listan över alla länder i Europeiska unionen efter befolkning.
| Rang | Flagga | Land | Befolkning | Anslutningsdatum | Valuta | Område |
| 1 |  |
Tyskland | 83,783,953 | 1957/3/25 | EURO | Västeuropa |
| 2 |  |
Storbritannien | 67,886,022 | 1973/1/1 | brittiskt pund | Norra Europa |
| 3 |  |
Frankrike | 65,273,522 | 1957/3/25 | EURO | Västeuropa |
| 4 |  |
Italien | 60,461,837 | 1957/3/25 | EURO | Södra Europa |
| 5 |  |
Spanien | 46,754,789 | 1986/1/1 | EURO | Södra Europa |
| 6 |  |
Polen | 37,846,622 | 2004/5/1 | polska zloty | Östeuropa |
| 7 |  |
Rumänien | 19,237,702 | 2007/1/1 | rumänska leu | Östeuropa |
| 8 |  |
Nederländerna | 17,134,883 | 1957/3/25 | EURO | Västeuropa |
| 9 |  |
Belgien | 11,589,634 | 1957/3/25 | EURO | Västeuropa |
| 10 |  |
Tjeckien | 10,708,992 | 2004/5/1 | Tjeckisk koruna | Östeuropa |
| 11 |  |
Grekland | 10,423,065 | 1981/1/1 | EURO | Södra Europa |
| 12 |  |
Portugal | 10 196 720 | 1986/1/1 | EURO | Södra Europa |
| 13 |  |
Sverige | 10 099 276 | 1995/1/1 | svenska kronor | Norra Europa |
| 14 |  |
Ungern | 9,660,362 | 2004/5/1 | Ungersk forint | Östeuropa |
| 15 |  |
Österrike | 9 006 409 | 1995/1/1 | EURO | Västeuropa |
| 16 |  |
Bulgarien | 6,948,456 | 2007/1/1 | Bulgariska lev | Östeuropa |
| 17 |  |
Danmark | 5,792,213 | 1973/1/1 | danska kronor | Norra Europa |
| 18 |  |
Finland | 5,540,731 | 1995/1/1 | EURO | Norra Europa |
| 19 |  |
Slovakien | 5,459,653 | 2004/5/1 | EURO | Östeuropa |
| 20 |  |
Irland | 4,937,797 | 1973/1/1 | EURO | Norra Europa |
| 21 |  |
Kroatien | 4,105,278 | 2013/7/1 | kroatiska kuna | Södra Europa |
| 22 |  |
Litauen | 2 722 300 | 2004/5/1 | EURO | Norra Europa |
| 23 |  |
Slovenien | 2 078 949 | 2004/5/1 | EURO | Södra Europa |
| 24 |  |
Lettland | 1,886,209 | 2004/5/1 | EURO | Norra Europa |
| 25 |  |
Estland | 1,326,546 | 2004/5/1 | EURO | Norra Europa |
| 26 |  |
Cypern | 1,207,370 | 2004/5/1 | EURO | västra Asien |
| 27 |  |
Luxemburg | 625 989 | 1957/3/25 | EURO | Västeuropa |
| 28 |  |
Malta | 441,554 | 2004/5/1 | EURO | Södra Europa |
Karta över EU-länder
Fakta om Europeiska unionen
- Europeiska unionens dag firas den 9 maj.
- Den så kallade ”Eurozonen” motsvarar de 17 EU-medlemsstater som antog valutan EURO, där Estland var det sista landet som införde valutan 2011.
- Den uppskattade europeiska befolkningen är 500 miljoner människor, vilket motsvarar 7 % av världens befolkning.
- Vissa forskare tror att bildandet av Europeiska unionen börjar med skapandet av Beneluxblocket (Belgien, Nederländerna, Luxemburg) under andra världskriget, vars huvudmål var att bilda en gemensam marknad genom att sänka tullarna mellan medlemsländerna.
- Europeiska unionen deltar i viktiga mötesforum som G7 – Group of Seven, G8 (G7 + Ryssland) och G20.
Början av europeisk integration
Europa efter kriget och behovet av enhet
Efter andra världskrigets förödelse stod Europa inför det akuta behovet av återuppbyggnad och fred. Tanken på europeisk integration sågs som ett sätt att förhindra framtida konflikter och främja ekonomiskt samarbete. Ledare som Robert Schuman, Jean Monnet och Konrad Adenauer föreställde sig ett enat Europa där länder skulle arbeta tillsammans för att säkerställa stabilitet och välstånd.
Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG)
1951 upprättade Parisfördraget Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG), det första steget mot ekonomisk integration. Detta fördrag syftade till att reglera kol- och stålindustrin i medlemsländerna (Belgien, Frankrike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Västtyskland) och placera dem under en gemensam myndighet. EKSG var ett banbrytande initiativ som lade grunden för ett fördjupat samarbete och skapade ett prejudikat för framtida integration.
Bildandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen
Romfördraget
EKSG:s framgång uppmuntrade ytterligare integration, vilket ledde till undertecknandet av Romfördraget 1957. Detta fördrag upprättade Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) och Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom). EEC hade som mål att skapa en gemensam marknad och en tullunion mellan de sex grundande medlemmarna, och främja fri rörlighet för varor, tjänster, kapital och människor. Euratom fokuserade på fredlig användning av kärnenergi.
Utvidgning och fördjupning av EEG
Under hela 1960- och 1970-talen utökade EEC sitt medlemsantal och fördjupade sin integration. Danmark, Irland och Storbritannien anslöt sig 1973, vilket markerade den första utvidgningen. Under denna period utvecklades också gemensamma politikområden, såsom den gemensamma jordbrukspolitiken (CAP) och införandet av Europeiska regionala utvecklingsfonden (ERUF).
Från EEG till Europeiska unionen
Europeiska enhetsakten
1980-talet medförde betydande förändringar i och med undertecknandet av den europeiska enhetsakten (SEA) 1986. Syftet med SEA var att skapa en inre marknad senast 1992, undanröja kvarvarande hinder för frihandel och harmonisera regleringar mellan medlemsstaterna. Det utökade också Europaparlamentets befogenheter och utökade samarbetet inom områden som miljöpolitik och forskning.
Maastrichtfördraget
Fördraget om Europeiska unionen, allmänt känt som Maastrichtfördraget, undertecknades 1992 och trädde i kraft 1993. Detta fördrag markerade det formella inrättandet av Europeiska unionen (EU) och införde en struktur med tre pelare: Europeiska gemenskaperna, Gemensam Utrikes- och säkerhetspolitik (GUSP) och rättsliga och inrikes frågor (RIF). Det lade också grunden för den ekonomiska och monetära unionen (EMU) och införandet av en gemensam valuta, euron.
Euron och ytterligare utvidgning
Införandet av euron
Euron introducerades som redovisningsvaluta 1999 och togs i omlopp 2002 och blev den officiella valutan för 12 EU-länder. Inrättandet av Europeiska centralbanken (ECB) och genomförandet av stabilitets- och tillväxtpakten (SGP) syftade till att säkerställa finanspolitisk disciplin och ekonomisk stabilitet inom euroområdet.
Östlig utvidgning
EU genomgick sin största utvidgning 2004 och välkomnade tio nya medlemsländer från Central- och Östeuropa, tillsammans med Cypern och Malta. Denna expansion syftade till att främja stabilitet, demokrati och ekonomisk tillväxt i det postkommunistiska Europa. Bulgarien och Rumänien anslöt sig 2007, följt av Kroatien 2013.
Utmaningar och reformer
Lissabonfördraget
Lissabonfördraget, som trädde i kraft 2009, var utformat för att effektivisera EU:s verksamhet och stärka dess demokratiska legitimitet. Den reformerade institutionella strukturer, införde ställningen för Europeiska rådets ordförande och utökade Europaparlamentets roll. Fördraget gav också större samstämmighet i yttre förbindelser och beslutsprocesser.
Finanskriser och reaktioner
Den globala finanskrisen 2008 och den efterföljande skuldkrisen i euroområdet innebar betydande utmaningar för EU. Medlemsstaterna genomförde åtstramningsåtgärder och finansiella reformer för att stabilisera sina ekonomier. EU etablerade mekanismer som den europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) och tog bankfackliga initiativ för att stärka finansiell styrning och förhindra framtida kriser.
Aktuell utveckling och EU:s framtid
Brexit
2016 röstade Storbritannien för att lämna EU, vilket ledde till Brexit. Storbritannien lämnade formellt EU den 31 januari 2020. Brexit har haft djupgående politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser, vilket föranlett diskussioner om EU:s framtida riktning och sammanhållning.
Pågående integration och utvidgning
Trots utmaningar fortsätter EU att sträva efter en djupare integration och utvidgning. Länder på västra Balkan och Östeuropa strävar efter att ansluta sig till unionen, och EU är fortfarande engagerat i att stödja deras reformer och utveckling. Frågor som klimatförändringar, digital transformation och geopolitiska spänningar formar EU:s politiska agenda och dess roll på den globala scenen.
