Länder i Östeuropa
Östeuropeiska länder grupperas efter sina kulturella och historiska särdrag. Å ena sidan sammanför de länder som kom under den ortodoxa kyrkans inflytande och som har det slaviska språket. Många av dem som Serbien, Montenegro, Kroatien dominerades av det turkisk-ottomanska riket. Det är därför vi finner ett stort antal muslimer etablerade där för flera århundraden sedan.
Å andra sidan var regioner som Ungern, Tjeckien och Slovakien en del av det österrikisk-ungerska riket. De har en kultur nära väst, även om de inte var ockuperade av det romerska imperiet.
Hur många länder i Östeuropa
Som en region i Europa består Östeuropa av 10 oberoende länder (Vitryssland, Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Moldavien, Polen, Rumänien, Ryssland, Slovakien, Ukraina). Se nedan för listan över östeuropeiska länder och beroenden efter befolkning. Du kan också hitta dem alla i alfabetisk ordning i slutet av denna sida.
1. Vitryssland
Vitryssland, formellt Republiken Vitryssland, är ett land i Östeuropa. Landet är en inlandsstat och gränsar till Lettland, Litauen, Polen, Ryssland och Ukraina.
 |
|
2. Bulgarien
Bulgarien är en republik i södra Europa på nordöstra Balkan som gränsar till Rumänien i norr, Serbien och Makedonien i väster och Grekland och Turkiet i söder och Svarta havets kust i öster. Bulgarien har cirka 7,2 miljoner invånare och Sofia är huvudstad och största stad.
 |
|
3. Tjeckien
Tjeckien, formellt Tjeckien, är ett centraleuropeiskt land och medlem av Europeiska unionen.
 |
|
4. Ungern
Ungern är en republik i Centraleuropa. Ungerns huvudstad är Budapest. Landet gränsar till Österrike, Slovakien, Ukraina, Rumänien, Serbien, Kroatien och Slovenien. Ungern går tillbaka till 800-talet och befolkningen talar det ugriska språket ungerska.
 |
|
5. Moldavien
Moldavien, officiellt Republiken Moldavien, är en republik i Östeuropa som gränsar till Rumänien och Ukraina. Landet har en befolkning på 3,5 miljoner.
 |
|
6. Polen
Polen, formellt Republiken Polen, är en republik i Centraleuropa. Polen gränsar till Tyskland i väster, Tjeckien och Slovakien i söder, Ukraina och Vitryssland i öster och Litauen och Ryssland i norr.
 |
|
7. Rumänien
Rumänien är en republik i Östeuropa. Landet gränsar i norr till Ukraina, i öster till Moldavien och Svarta havet, i söder till Bulgarien, längs floden Donau och i väster till Ungern och Serbien.
 |
|
8. Ryssland
Ryssland, formellt Ryska federationen, är en federal republik som omfattar stora delar av Östeuropa och hela norra Asien.
 |
|
9. Slovakien
Slovakien är en republik i Centraleuropa som gränsar till Polen, Ukraina, Ungern, Österrike och Tjeckien.
 |
|
10. Ukraina
Ukraina är ett land i Östeuropa. Det gränsar till Rumänien, Moldavien, Ungern, Slovakien, Polen, Vitryssland och Ryssland. I söder har landet en kust mot Svarta havet.
 |
|
Lista över länder i Östeuropa och deras huvudstäder
Som nämnts ovan finns det 3 oberoende länder i Östeuropa. Bland dem är det största landet Ryssland och det minsta är Moldavien. Den fullständiga listan över östeuropeiska länder med huvudstäder visas i tabellen nedan, rankad efter senaste totala befolkningen.
| Rang | Oberoende land | Nuvarande befolkning | Huvudstad |
| 1 | Ryssland | 146,793,744 | Moskva |
| 2 | Ukraina | 42,079,547 | Kiev |
| 3 | Polen | 38 413 000 | Warszawa |
| 4 | Rumänien | 19,523,621 | Bukarest |
| 5 | Tjeckien | 10,652,812 | Prag |
| 6 | Ungern | 9 764 000 | budapest |
| 7 | Belarus | 9 465 300 | Minsk |
| 8 | Bulgarien | 7 000 039 | Sofia |
| 9 | Slovakien | 5,450,421 | Bratislava |
| 10 | Moldavien | 3,547,539 | Chisinau |
Karta över länder i Östeuropa
Kort historia om Östeuropa
Forntida och tidig medeltidsperiod
Tidiga civilisationer och stamsamhällen
Östeuropa, som omfattar regioner som Balkan, de baltiska staterna och östslaviska länder, har en mångsidig och komplex historia. Tidiga invånare inkluderade thrakier, illyrer och dacier på Balkan och baltiska stammar i norr. Skyterna och sarmaterna strövade omkring på stäpperna, medan slaviska stammar började bosätta sig i regionen runt 500-talet e.Kr., och bildade grunden för framtida stater.
Bysantinskt inflytande och slavisk expansion
Det bysantinska riket påverkade Balkan avsevärt och spred kristendom, konst och arkitektur. Den östortodoxa kyrkan spelade en viktig roll i att forma Östeuropas kulturella och religiösa identitet. Slaviska stammar, inklusive förfäderna till moderna ryssar, ukrainare och vitryssar, expanderade till Östeuropa, integrerade med lokalbefolkningen och etablerade tidiga politik.
Högmedeltida period
Kievan Rus’ och uppkomsten av furstendömen
Bildandet av Kievan Rus’ på 900-talet markerade en betydande utveckling i östeuropeisk historia. Grundat av varangianerna, blev Kievan Rus en mäktig federation av slaviska stammar under ledning av storprinsen av Kiev. Kristnandet av Kievs Ryssland 988 under prins Vladimir den Store etablerade östlig ortodoxi som den dominerande religionen.
Den mongoliska invasionen och den gyllene horden
På 1200-talet ödelade den mongoliska invasionen Östeuropa, vilket ledde till att Kievs Rus underkastades av den gyllene horden. Det mongoliska oket påverkade regionen djupt och orsakade politisk fragmentering och ekonomiska svårigheter. Men vissa furstendömen, som Moskva, började ta makten genom att samarbeta med mongolerna och gradvis hävda självständighet.
Senmedeltida och tidigmodern period
Uppkomsten av det polsk-litauiska samväldet
På 1300- och 1400-talen uppstod det polsk-litauiska samväldet, en mäktig stat som bildades genom Unionen Krewo (1385) och Unionen Lublin (1569). Samväldet blev en av de största och mest folkrika staterna i Europa, kännetecknad av sitt unika system av ”Gyllene frihet”, som gav betydande politiska rättigheter till adeln.
Osmansk expansion och habsburgskt inflytande
Osmanska rikets expansion till Balkan under 1300- och 1400-talen påverkade östeuropa avsevärt. Konstantinopels fall 1453 markerade början av ottomansk dominans i sydöstra Europa, vilket ledde till århundraden av turkiskt inflytande i regionen. Samtidigt utvidgade habsburgarna sin kontroll över delar av Östeuropa, särskilt i Ungern och västra Balkan, vilket bidrog till det komplexa politiska landskapet.
Modern period
Polens uppdelning och Rysslands uppkomst
I slutet av 1700-talet bevittnade Rysslands, Preussen och Österrikes uppdelningar av Polen (1772, 1793, 1795), vilket ledde till att det polsk-litauiska samväldet försvann från kartan. Under tiden utökade det ryska imperiet sitt territorium och blev en dominerande makt i Östeuropa. Framväxten av det ryska imperiet under ledare som Peter den store och Katarina den stora medförde betydande moderniseringsinsatser och territoriell expansion.
Nationalism och självständighetsrörelser
1800-talet präglades av framväxten av nationalism och självständighetsrörelser över Östeuropa. Nedgången av det osmanska riket och försvagningen av den habsburgska kontrollen möjliggjorde uppkomsten av nya nationalstater. Det grekiska frihetskriget (1821-1830) inspirerade andra Balkannationer att söka självständighet. Revolutionerna 1848 hade också en betydande inverkan och främjade nationellt medvetande och politisk förändring.
1900-talets turbulens
Första världskriget och Versaillesfördraget
Första världskriget och det efterföljande Versaillesfördraget (1919) omformade östra Europa dramatiskt. Imperiets kollaps ledde till skapandet av nya stater, inklusive Polen, Tjeckoslovakien och Jugoslavien. Mellankrigstiden präglades av politisk instabilitet, ekonomiska utmaningar och framväxten av auktoritära regimer.
Andra världskriget och sovjetisk dominans
Andra världskriget ledde till ödeläggelse till Östeuropa, med betydande strider och grymheter som inträffade i regionen. Den nazistiska ockupationen och Förintelsen hade en djupgående inverkan på östeuropeiska befolkningar. Efter kriget etablerade Sovjetunionen kontroll över Östeuropa, vilket ledde till bildandet av kommunistiska regeringar i linje med Moskva. Järnridån delade Europa och skapade en geopolitisk och ideologisk klyfta som varade fram till slutet av det kalla kriget.
Samtida utveckling
Kommunismens fall och demokratiska övergångar
I slutet av 1900-talet kollapsade kommunistiska regimer över hela Östeuropa, som började med Solidaritetsrörelsen i Polen och kulminerade med Berlinmurens fall 1989. Den efterföljande upplösningen av Sovjetunionen 1991 möjliggjorde självständighet för de baltiska staterna och andra östeuropeiska nationer. Dessa länder slog in på vägar mot demokrati, marknadsekonomier och integration med västerländska institutioner.
Europeiska unionens integration och moderna utmaningar
Under 2000-talet anslöt sig många östeuropeiska länder till Europeiska unionen och Nato för att söka stabilitet, säkerhet och ekonomisk tillväxt. Men regionen står inför pågående utmaningar, inklusive politisk korruption, ekonomiska skillnader och spänningar med Ryssland. Konflikter som kriget i Ukraina understryker den fortsatta geopolitiska volatiliteten i Östeuropa.
