Länder i östra Afrika
Hur många nationer i östra Afrika
Beläget i östra delen av Afrika består östra Afrika av 18 länder. Här är en alfabetisk lista över alla länder i Östafrika: Burundi, Komorerna, Djibouti, Eritrea, Etiopien, Kenya, Madagaskar, Malawi, Mauritius, Moçambique, Rwanda, Seychellerna, Somalia, Sydsudan, Tanzania, Uganda, Zambia och Zimbabwe. Bland dem tillhör Moçambique PALOP (portugisisktalande afrikanska länder).
1. Burundi
Burundi är en stat i Östafrika som gränsar till Kongo-Kinshasa, Rwanda och Tanzania.
 |
|
2. Komorerna
 |
|
3. Djibouti
Djibouti är en stat i Östafrika på Afrikas horn och gränsar till Eritrea i norr, Etiopien i väster och nordväst och i södra Somalia. Landet är det tredje minsta på det afrikanska fastlandet och mer än 750 000 människor bor i Djibouti.
 |
|
4. Eritrea
Eritrea är en stat i Östafrika vid Röda havet och gränsar till Djibouti, Etiopien och Sudan. Namnet Eritrea kommer från det grekiska namnet för Röda havet Erythra thalassa.
 |
|
5. Etiopien
Etiopien ligger på Afrikas horn i nordöstra Afrika. Etiopien är Afrikas tredje folkrikaste land.
 |
|
6. Madagaskar
Madagaskar, formellt Republiken Madagaskar, är en stat som ligger på ön Madagaskar i Indiska oceanen, öster om södra Afrika. Ön är till ytan världens fjärde största.
 |
|
7. Malawi
Malawi, formellt Republiken Malawi, är en stat i södra Afrika som gränsar till Moçambique i öster, Tanzania i öster och norr, och Zambia i väster.
 |
|
8. Mauritius
Mauritius, formellt Republiken Mauritius, är en önation i Indiska oceanen. Den ligger öster om Madagaskar, cirka 1 800 km från den afrikanska kusten.
 |
|
9. Moçambique
Moçambique, formellt Republiken Moçambique, är en republik i sydöstra Afrika. Landet ligger vid Indiska oceanen och skiljs från Madagaskar i öster av Moçambiquekanalen.
 |
|
10. Kenya
Kenya, formellt Republiken Kenya, är en stat i Östafrika, vid Indiska oceanen, som gränsar till Etiopien, Somalia, Sydsudan, Tanzania och Uganda.
 |
|
11. Rwanda
Rwanda, tidigare Rwanda, formellt Republiken Rwanda, är en stat i Centralafrika som gränsar till Burundi, Kongo-Kinshasa, Tanzania och Uganda. Det är Afrikas mest tätbefolkade land.
 |
|
12. Seychellerna
Seychellerna, formellt Republiken Seychellerna, är en stat i västra Indiska oceanen, utanför Afrikas östkust, bestående av cirka 90 öar. Officiella språk är franska, engelska och Seychellernas kreolska.
 |
|
13. Somalia
Somalia, formellt Förbundsrepubliken Somalia, är ett land på Afrikas horn som gränsar till Djibouti i norr, Etiopien i väster och Kenya i sydväst. I norr har landet en kustlinje mot Adenbukten och i öster och söder mot Indiska oceanen.
 |
|
14. Tanzania
Tanzania, officiellt Förenade republiken Tanzania är en stat i Östafrika som gränsar till Kenya och Uganda i norr, Rwanda, Burundi och Kongo-Kinshasa i väster och Zambia, Malawi och Moçambique i söder. I öster har landet kustlinje till Indiska oceanen.
 |
|
15. Uganda
Uganda, formellt Republiken Uganda, är en inlandsstat i Östafrika. Landet gränsar till Kongo-Kinshasa i väster, Sydsudan i norr, Kenya i öster, Tanzania i söder och Rwanda i sydväst. Gränsen mot Kenya och Tanzania går delvis genom Victoriasjön.
 |
|
16. Zambia
Zambia, formellt Republiken Zambia, är en kuststat i södra Afrika som gränsar till Angola i väster, Kongo-Kinshasa och Tanzania i norr, Malawi i öster och Moçambique, Namibia, Botswana och Zimbabwe i söder.
 |
|
17. Zimbabwe
Zimbabwe, officiellt Republiken Zimbabwe, tidigare södra Rhodesia, är en kuststat i södra Afrika som gränsar till Botswana, Moçambique, Sydafrika och Zambia.
 |
|
Länder i östra Afrika efter befolkning och deras huvudstäder
Som nämnts ovan finns det arton självständiga länder i östra Afrika. Bland dem är det största landet Etiopien och det minsta är Seychellerna sett till befolkning. Den fullständiga listan över östafrikanska länder med huvudstäder visas i tabellen nedan, rankad efter senaste totala befolkningen.
| # | Land | Befolkning | Landarea (km²) | Huvudstad |
| 1 | Etiopien | 98 665 000 | 1 000 000 | Addis Abeba |
| 2 | Tanzania | 55,890,747 | 885 800 | Dar es salaam; Dodoma |
| 3 | Kenya | 52,573,973 | 569,140 | Nairobi |
| 4 | Uganda | 40 006 700 | 197 100 | Kampala |
| 5 | Moçambique | 27,909,798 | 786,380 | Maputo |
| 6 | Madagaskar | 25 263 000 | 581 540 | Antananarivo |
| 7 | Malawi | 17,563,749 | 94 080 | Lilongwe |
| 8 | Zambia | 17,381,168 | 743,398 | Lusaka |
| 9 | Somalia | 15,442,905 | 627,337 | Mogadishu |
| 10 | Zimbabwe | 15,159,624 | 386,847 | Harare |
| 11 | södra Sudan | 12,778,250 | 644,329 | Juba |
| 12 | Rwanda | 12,374,397 | 24,668 | Kigali |
| 13 | Burundi | 10,953,317 | 25 680 | Gitega |
| 14 | Eritrea | 3,497,117 | 101 000 | Asmara |
| 15 | Mauritius | 1,265,577 | 2 030 | Port Louis |
| 16 | Djibouti | 1,078,373 | 23 180 | Djibouti |
| 17 | Komorerna | 873,724 | 1,862 | Moroni |
| 18 | Seychellerna | 96,762 | 455 | Victoria |
Karta över östafrikanska länder
Kort historia om östra Afrika
Tidig mänsklig bosättning
Östafrika, ofta kallad mänsklighetens vagga, har en rik historia som går tillbaka till de tidigaste mänskliga förfäderna. Great Rift Valley, som löper genom regionen, är hem för några av de äldsta hominidfossilerna, inklusive den berömda ”Lucy” (Australopithecus afarensis), som upptäcktes i Etiopien 1974 och går tillbaka omkring 3,2 miljoner år. Denna region ger avgörande insikter om mänsklig evolution och utvecklingen av tidiga samhällen.
Antika civilisationer
Historien om organiserade samhällen i östra Afrika går tillbaka tusentals år. En av de tidigaste civilisationerna var kungariket Kush, beläget i dagens Sudan. Denna mäktiga stat uppstod omkring 2500 f.Kr. och blev en dominerande kraft i regionen, ofta konkurrerande med det antika Egypten. Kushiterna lämnade efter sig betydande arkeologiska platser, inklusive pyramiderna i Meroë, vilket speglar deras avancerade kultur och handelsförbindelser.
I Etiopien steg kungariket Aksum till framträdande plats runt 1:a århundradet e.Kr. Aksum var ett stort handelsimperium, med huvudstad nära dagens Axum. Aksumiterna var kända för sina monumentala obelisker, antagandet av kristendomen på 300-talet under kung Ezana och deras roll i regionala handelsnätverk som förbinder Afrika, Mellanöstern och Asien.
Swahilikusten
Från 700-talet och framåt uppstod Swahili-kusten som en betydande kulturell och ekonomisk region. Swahilikusten sträckte sig längs den östra kusten från Somalia till Moçambique och blev ett nav för handel och kulturellt utbyte. De swahilianska stadsstaterna, inklusive Kilwa, Mombasa och Zanzibar, underlättade handeln mellan Afrika, Mellanöstern, Indien och Kina. Denna period såg en blandning av afrikanska, arabiska, persiska och indiska influenser, vilket skapade en unik swahilikultur som kännetecknas av ett distinkt språk och arkitektonisk stil.
Europeisk utforskning och kolonialtid
Europeisk utforskning av Östafrika började i slutet av 1400-talet med den portugisiske navigatören Vasco da Gamas ankomst till kusten 1498. Portugiserna etablerade sig längs Swahilikusten, kontrollerade viktiga hamnar och störde befintliga handelsnätverk. Men deras inflytande avtog på 1600-talet, vilket gav plats för omanerabisk dominans, särskilt i Zanzibar.
1800-talet markerade början på en betydande europeisk kolonisering i östra Afrika. Berlinkonferensen 1884-1885 formaliserade uppdelningen av Afrika, vilket ledde till upprättandet av europeiska kolonier. Storbritannien, Tyskland, Italien och Belgien var de primära kolonialmakterna i regionen. Storbritannien kontrollerade Kenya och Uganda, Tyskland tog över Tanzania (då Tanganyika), Italien koloniserade delar av Somalia och Eritrea och Belgien styrde över Rwanda och Burundi.
Motstånds- och självständighetsrörelser
Koloniperioden präglades av exploatering, motstånd och betydande sociala förändringar. Ursprungsbefolkningar stod inför fördrivande av mark, tvångsarbete och kulturellt förtryck. I början av 1900-talet sågs dock uppkomsten av självständighetsrörelser över östra Afrika. Ledare som Jomo Kenyatta i Kenya, Julius Nyerere i Tanzania och Haile Selassie i Etiopien ledde ansträngningarna för självbestämmande.
Etiopien, under kejsar Haile Selassie, motsatte sig den italienska ockupationen under det andra italiensk-etiopiska kriget (1935-1937) och återställde framgångsrikt sin suveränitet. Andra länder följde efter efter andra världskriget, med utbredda nationalistiska rörelser som pressade på för självständighet. Tanzania blev självständigt 1961, Kenya 1963, Uganda 1962 och Somalia 1960. Rwanda och Burundi blev också självständigt från Belgien 1962.
Utmaningar efter självständighet
Perioden efter självständigheten i östra Afrika präglades av både triumfer och utmaningar. Nyligen oberoende stater stod inför frågor som politisk instabilitet, ekonomiska svårigheter och sociala stridigheter. I Uganda ledde Idi Amins brutala regim (1971-1979) till omfattande kränkningar av de mänskliga rättigheterna och ekonomisk nedgång. I Rwanda kulminerade etniska spänningar mellan hutuer och tutsier i det fruktansvärda folkmordet 1994, som satte en outplånlig prägel på nationen.
Tanzania, under Julius Nyerere, förde en politik för afrikansk socialism känd som Ujamaa, med betoning på självtillit och gemensamt liv. Även om den nådde vissa framgångar inom utbildning och hälsovård, stod den ekonomiska modellen inför betydande utmaningar och kämpade i slutändan för att leverera hållbar tillväxt.
Ekonomisk och social utveckling
Trots dessa utmaningar har östra Afrika gjort betydande framsteg på olika områden. Regionen har upplevt anmärkningsvärd ekonomisk tillväxt, driven av sektorer som jordbruk, turism och telekommunikation. Kenya, till exempel, har blivit ledande inom mobil teknik och innovation, med M-Pesa revolutionerande mobilbank.
Ansträngningar för att förbättra infrastruktur, sjukvård och utbildning har också burit frukt. Länder som Etiopien har investerat mycket i infrastrukturprojekt, inklusive Grand Ethiopian Renaissance Dam, som syftar till att öka energiproduktionen och den ekonomiska utvecklingen. Dessutom har initiativ för att främja regional integration, såsom den östafrikanska gemenskapen (EAC), försökt förbättra ekonomiskt samarbete och stabilitet.
Samtida frågor och framtidsutsikter
Idag står östra Afrika inför en rad samtida frågor och möjligheter. Politisk instabilitet och konflikter är fortfarande utmaningar i vissa områden, såsom Sydsudan och delar av Somalia. Men det finns också en lovande utveckling inom styrning och demokratisk praxis. Etiopiens och Eritreas fredsavtal 2018 markerade ett betydande steg mot regional stabilitet.
Klimatförändringarna utgör ett stort hot mot östra Afrika och påverkar jordbruket, vattenresurserna och försörjningen. Regionens sårbarhet för torka och andra extrema väderhändelser kräver brådskande åtgärder för att mildra och anpassa sig till dessa utmaningar.
