Länder i Västeuropa

Hur många länder i Västeuropa

Som en region i Europa består Västeuropa av 9  oberoende länder (Österrike, Belgien, Frankrike, Tyskland, Liechtenstein, Luxemburg, Monaco, Nederländerna, Schweiz) och 2 territorier (Guernsey, Jersey). Se nedan för listan över västeuropeiska länder och beroenden efter befolkning. Du kan också hitta dem alla i alfabetisk ordning i slutet av denna sida.

1. Österrike

Österrike, officiellt Republiken Österrike, är en inlandsstat i Centraleuropa. Österrike gränsar till både Tyskland och Tjeckien i norr, Slovakien och Ungern i öster, Slovenien och Italien i söder och Schweiz och Liechtenstein i väster.

Huvudstad: Wien Yta: 83 879 km² Språk: Tyska Valuta: Euro

2. Belgien

Belgien är en konstitutionell monarki i Västeuropa och gränsar till Frankrike, Tyskland, Luxemburg och Nederländerna. Belgien är säte för EU:s högkvarter och flera stora internationella organisationer. Det bor cirka 11 miljoner människor i Belgien och de två största regionerna heter Flandern som ligger i norr och den fransktalande södra regionen Vallonien.

Huvudstad: Bryssel Yta: 30 530 km² Språk: franska, tyska och holländska Valuta: Euro

3. Frankrike

Frankrike, formellt Republiken Frankrike, eller alternativt Franska Republiken, är en republik i Västeuropa. Frankrike har kuster till Atlanten, Engelska kanalen och Medelhavet.

Huvudstad: Paris Yta: 549 190 km² Språk: Franska Valuta: Euro

4. Tyskland

Tyskland, formellt Förbundsrepubliken Tyskland, är en förbundsstat belägen i Centraleuropa som består av 16 delstater. Tyskland är ett av världens ledande industriländer.

Huvudstad: Berlin Yta: 357 120 km² Språk: Tyska Valuta: Euro

5. Liechtenstein

Liechtenstein, formellt Furstendömet Liechtenstein, är en oberoende konstitutionell monarki i Alperna i Centraleuropa, belägen mellan Schweiz och Österrike. Liechtenstein är en av Europas mikrostater.

Huvudstad: Vaduz Yta: 160 km² Språk: Tyska Valuta: Schweiziska franc

6. Luxemburg

Luxemburg, officiellt Storhertigdömet Luxemburg, är en stat i Västeuropa. Landet gränsar till Belgien i väster och norr, Tyskland i öster och Frankrike i söder.

Huvudstad: Luxemburg Yta: 2 590 km² Språk: Luxemburgska Valuta: Euro

7. Monaco

Monaco, formellt furstendömet Monaco, är en mikrostat med en konstitutionell monarki belägen i södra Frankrike i Västeuropa.

Huvudstad: Monaco Yta: 2,1 km² Språk: Franska Valuta: Euro

8. Nederländerna

Nederländerna, formellt kungariket Nederländerna, är ett land i Västeuropa. Landet gränsar till Nordsjön i norr och väster, Belgien i söder och Tyskland i öster. Nederländerna inkluderar även kommunerna Bonaire, Saba och Sint Eustatius i Karibien.

Huvudstad: Amsterdam Yta: 41 540 km² Språk: holländska Valuta: Euro

9. Schweiz

Schweiz eller officiellt Schweiziska edsförbundet är en federation i Centraleuropa som gränsar till Frankrike, Tyskland, Italien, Österrike och Liechtenstein.

Huvudstad: Bern Yta: 41 280 km² Språk: tyska, franska och italienska Valuta: Schweiziska franc

Lista över länder i Västeuropa och deras huvudstäder

Som nämnts ovan finns det 3 oberoende länder i Västeuropa. Bland dem är det största landet Tyskland och det minsta är Monaco. Den fullständiga listan över västeuropeiska länder med huvudstäder  visas i tabellen nedan, rankad efter senaste totala befolkningen.

Territorier i Västeuropa

Karta över länder i Västeuropa

Kort historia om Västeuropa

Forntida civilisationer och tidig historia

Förhistorisk tid och tidiga invånare

Västeuropa, med regioner inklusive dagens Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Belgien och Schweiz, har ett rikt förhistoriskt arv. Den paleolitiska eran såg tidiga mänskliga bosättningar, med de berömda grottmålningarna i Lascaux i Frankrike som går tillbaka till omkring 17 000 f.Kr. Den neolitiska perioden förde med sig jordbruksmetoder, vilket ledde till etableringen av permanenta bosättningar och megalitiska strukturer som Carnac-stenarna i Bretagne.

Keltiska stammar och romersk erövring

Under det första årtusendet fvt dominerade keltiska stammar som galler, britter och iberier Västeuropa. Dessa stammar etablerade sofistikerade samhällen med avancerade metallbearbetnings- och handelsnätverk. Den romerska erövringen av Gallien (dagens Frankrike och omgivande regioner) började 58 fvt under Julius Caesar, vilket ledde till att dessa områden integrerades i det romerska riket. Den romerska perioden förde med sig urbanisering, utveckling av infrastruktur och kulturell assimilering, och lämnade ett bestående arv i form av vägar, akvedukter och latinbaserade språk.

Medeltiden

Frankiska kungadömena och det karolingiska riket

Nedgången av det västromerska riket på 500-talet ledde till uppkomsten av germanska kungadömen, framför allt frankerna. Under ledning av kung Clovis I etablerade frankerna ett mäktigt kungarike i Gallien. Den karolingiska dynastin, särskilt under Karl den Store (768-814 e.Kr.), utökade det frankiska riket över stora delar av Väst- och Centraleuropa, vilket främjade en återupplivning av lärande och kultur känd som den karolingiska renässansen.

Feodalismen och det heliga romerska riket

Fragmenteringen av det karolingiska riket ledde till utvecklingen av feodalism, ett decentraliserat system för styrning baserat på markägande och vasalisering. Det heliga romerska riket, grundat 962 e.Kr. med Otto I:s kröning, försökte återuppliva arvet från Karl den Stores imperium, även om det förblev en lös konfederation av stater. Denna period såg också uppkomsten av inflytelserika klostercentra och universitet, vilket bidrog till den intellektuella och kulturella utvecklingen i Västeuropa.

Renässans och tidigmodern period

Renässansen och den kulturella blomstringen

Renässansen, som började i Italien på 1300-talet, spred sig till Västeuropa på 1400-talet och utlöste en kulturell och intellektuell väckelse. Frankrike, de låga länderna och Tyskland blev centrum för konstnärlig och vetenskaplig innovation. Personer som Leonardo da Vinci, Michelangelo och Erasmus gav betydande bidrag till konst, vetenskap och humanism. Uppfinningen av tryckpressen av Johannes Gutenberg i mitten av 1400-talet revolutionerade kunskapsspridningen.

Reformation och religionskonflikt

1500-talet förde med sig den protestantiska reformationen, initierad av Martin Luthers 95 teser 1517. Denna religiösa omvälvning ledde till fragmenteringen av den västerländska kristenheten och betydande politiska och sociala konflikter, inklusive trettioåriga kriget (1618-1648). Freden i Westfalen 1648 avslutade kriget och etablerade principer om statlig suveränitet och religiös tolerans, vilket omformade Västeuropas politiska landskap.

Upplysningens och revolutionernas tidsålder

Upplysningen

1700-talets upplysning var en period av intellektuell och filosofisk tillväxt, med betoning på förnuft, individuella rättigheter och vetenskapliga undersökningar. Filosofer som Voltaire, Rousseau och Kant påverkade det politiska tänkandet och bidrog till utvecklingen av moderna demokratiska principer. Upplysningsidealen satte scenen för revolutionära rörelser över hela Europa.

Franska revolutionen och Napoleontiden

Den franska revolutionen (1789-1799) förändrade djupt Västeuropa, störtade monarkin och upprättade en republik baserad på principer om frihet, jämlikhet och broderskap. Den efterföljande uppkomsten av Napoleon Bonaparte ledde till Napoleonkrigen (1803-1815), som omformade europeiska politiska gränser och spred revolutionära ideal över hela kontinenten. Wienkongressen (1814-1815) försökte återställa stabilitet och maktbalans i Europa efter Napoleons nederlag.

Industrialisering och modern tid

Industriell revolution

Det sena 1700- och 1800-talet bevittnade den industriella revolutionen, som började i Storbritannien och spred sig över Västeuropa. Denna period medförde betydande tekniska framsteg, urbanisering och ekonomisk tillväxt, vilket förvandlade västeuropeiska samhällen från jordbruks- till industriella ekonomier. Järnvägar, fabriker och nya kommunikationsmetoder som telegrafen revolutionerade det dagliga livet och arbetet.

Världskrig och deras efterdyningar

1900-talet präglades av två förödande världskrig. Första världskriget (1914-1918) resulterade i massiva förluster av människoliv och politiska omvälvningar, vilket ledde till imperier undergång och omritning av nationella gränser. Andra världskriget (1939-1945) hade en ännu djupare inverkan, orsakade omfattande förstörelse och ledde till Tysklands delning och upprättandet av den kalla krigets ordning. Under efterkrigstiden kom Europeiska unionen (EU), som syftade till att främja ekonomiskt samarbete och förhindra framtida konflikter.

Samtida utveckling

europeisk integration

Den senare hälften av 1900-talet och början av 2000-talet har präglats av ökande europeisk integration. Bildandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (EEG) 1957, som utvecklades till EU, har främjat ekonomiskt samarbete, politisk stabilitet och skapandet av en inre marknad. Västeuropeiska länder har spelat en ledande roll i denna process och främjat politik för enhet och kollektiv säkerhet.

Moderna utmaningar

Västeuropa står idag inför många utmaningar, inklusive ekonomiska skillnader, migrationsfrågor och framväxten av populistiska rörelser. Regionen fortsätter att brottas med konsekvenserna av Brexit, miljömässig hållbarhet och globaliseringens effekter. Trots dessa utmaningar är Västeuropa fortfarande en global ledare inom kulturella, ekonomiska och politiska sfärer.