Länder i västra Afrika
Hur många nationer i västra Afrika
Västafrika ligger i västra Afrika och består av 16 länder. Här är en alfabetisk lista över alla länder i Västafrika: Benin, Burkina Faso, Kap Verde, Elfenbenskusten, Gambia, Ghana, Guinea, Guinea-Bissau, Liberia, Mali, Mauretanien, Niger, Nigeria, Senegal, Sierra Leone, och Togo. Bland dem, varav två tillhör PALOP (Kap Verde och Guinea-Bissau):
1. Benin
Benin är en västafrikansk stat som tidigare var en fransk koloni och därför är franska det officiella språket i landet. Mer än 10 miljoner människor bor i landet och landets stat är en republik.
|
2. Burkina Faso
Burkina Faso är en stat i Västafrika som gränsar till Benin, Elfenbenskusten, Ghana, Mali, Niger och Togo. Landet består till största delen av savann och mer än 15 miljoner människor bor i Burkina Faso.
|
3. Kap Verde
Kap Verde, formellt Republiken Kap Verde, är en stat som omfattar en skärgård i Atlanten, cirka 500 kilometer väster om Kap Verde på det afrikanska fastlandet.
|
4. Elfenbenskusten
Elfenbenskusten är en republik i Västafrika vid Atlanten som gränsar till Burkina Faso, Ghana, Guinea, Liberia och Mali. Landet är en före detta fransk koloni och landet är en framgångsrik fotbollsnation.
|
5. Gambia
Gambia, formellt Republiken Gambia, är en stat i Västafrika vid Atlanten, som gränsar till Senegal, som förutom kustlinjen omger landet. Gambia är den minsta staten på ytan på den afrikanska kontinenten.
|
6. Ghana
Ghana, formellt Republiken Ghana, är en republik i Västafrika. Landet gränsar till Elfenbenskusten i väster, Burkina Faso i norr, Togo i öster och Guineabukten i söder.
|
7. Guinea
Guinea, formellt Republiken Guinea, är en stat i Västafrika. Guinea ligger på Atlantkusten mellan Guinea-Bissau och Sierra Leone, och gränsar till Senegal och Mali i norr, Elfenbenskusten i öster och Liberia i söder.
|
8. Guinea-Bissau
Guinea-Bissau, formellt Republiken Guinea-Bissau, är en stat i Västafrika med en kust till Atlanten. Landet, den tidigare portugisiska kolonin Portugisiska Guinea, gränsar till Senegal i norr, Guinea i söder och öster.
|
9. Liberia
Liberia, formellt Republiken Liberia, är en stat i Västafrika vid Atlantkusten, som gränsar till Guinea, Sierra Leone och Elfenbenskusten. Liberia är Afrikas äldsta republik och dess näst äldsta självständiga stat efter Etiopien.
|
10. Mali
Mali, formellt Republiken Mali, är en kuststat i Västafrika. Mali, det sjunde största landet i Afrika, gränsar till Algeriet i norr, Niger i öster, Burkina Faso och Elfenbenskusten i söder, Guinea i sydväst och Senegal och Mauretanien i väster. Befolkningen uppgick till 14,5 miljoner invånare vid 2009 års folkräkning.
|
11. Mauretanien
Mauretanien, formellt den islamiska republiken Mauretanien, är en stat i nordvästra Afrika som gränsar till Algeriet, Mali, Senegal, Västsahara och Atlanten. Landet gränsar också till Marocko sedan den 27 februari 1976, då Marocko ockuperade Västsahara.
|
12. Niger
Niger, formellt Republiken Niger, är en stat i det inre av Västafrika som gränsar till Algeriet, Benin, Burkina Faso, Libyen, Mali, Nigeria och Tchad. Landet är uppkallat efter floden Niger, som rinner genom områdets sydvästra hörn.
|
13. Nigeria
Nigeria, formellt Förbundsrepubliken Nigeria, är ett land i Västafrika som består av trettiosex stater och dess så kallade Federal Capital Territory, Abuja. Nigeria är Afrikas folkrikaste land och det sjunde folkrikaste landet i världen.
|
14. Senegal
Senegal, formellt Republiken Senegal, är den västligaste staten på den afrikanska kontinenten, belägen vid Atlanten. Landet gränsar till Gambia, Guinea, Guinea-Bissau, Mali och Mauretanien.
|
15. Sierra Leone
Sierra Leone, formellt Republiken Sierra Leone, är en stat i Västafrika. Det gränsar till Guinea i norr och Liberia i söder och Atlanten på västkusten.
|
16. Togo
Togo, formellt Republiken Togo, är en stat i Västafrika som gränsar till Ghana i väster, Benin i öster och Burkina Faso i norr. I söder har landet en kort kustremsa mot Guineabukten, där huvudstaden Lomé ligger.
|
Länder i västra Afrika efter befolkning och deras huvudstäder
Som nämnts ovan finns det sexton oberoende länder i västra Afrika. Bland dem är det största landet Nigeria och det minsta är Kap Verde sett till befolkning. Den fullständiga listan över västafrikanska länder med huvudstäder visas i tabellen nedan, rankad efter senaste totala befolkningen.
# | Land | Befolkning | Landarea (km²) | Huvudstad |
1 | Nigeria | 200,963,599 | 910,768 | Abuja |
2 | Ghana | 30,280,811 | 227,533 | Accra |
3 | Elfenbenskusten | 25,823,071 | 318 003 | Yamoussoukro |
4 | Niger | 22,314,743 | 1 266 700 | Niamey |
5 | Burkina Faso | 20 870 060 | 273,602 | Ouagadougou |
6 | Mali | 19 973 000 | 1 220 190 | Bamako |
7 | Senegal | 16,209,125 | 192,530 | Dakar |
8 | Guinea | 12,218,357 | 245,717 | Conakry |
9 | Benin | 11 733 059 | 114,305 | Porto-Novo |
10 | Sierra Leone | 7,901,454 | 71,620 | Freetown |
11 | Togo | 7 538 000 | 54,385 | Lomé |
12 | Liberia | 4,475,353 | 96,320 | Monrovia |
13 | Mauretanien | 4,077,347 | 1 025 520 | Nouakchott |
14 | Gambia | 2,347,706 | 10 000 | Banjul |
15 | Guinea-Bissau | 1,604,528 | 28 120 | Bissau |
16 | Cap Verde | 550,483 | 4 033 | Praia |
Karta över västafrikanska länder
Kort historia om västra Afrika
Forntida kungadömen och imperier
Västafrika, en region rik på kultur och historia, har varit hem för många inflytelserika kungadömen och imperier. En av de tidigaste kända civilisationerna i regionen är Nok-kulturen, som blomstrade från omkring 1000 f.Kr. till 300 f.Kr. i dagens Nigeria. Nok-folket är kända för sina terrakottaskulpturer och tidiga järnbearbetningsteknik, som lade grunden för framtida samhällen i regionen.
Ghana imperium
Ghanaimperiet, även känt som Wagadou, var ett av de första stora imperiet i västra Afrika. Etablerat runt 600-talet e.Kr. blomstrade den fram till 1200-talet. Beläget i dagens sydöstra Mauretanien och västra Mali, kontrollerade Ghanaimperiet betydande handelsvägar och var känt för sin rikedom, särskilt i guld. Imperiets huvudstad, Kumbi Saleh, var ett stort centrum för handel och islamisk lärande.
Mali imperium
Ghanaimperiets nedgång banade väg för Maliimperiets uppkomst på 1200-talet. Grundat av Sundiata Keita, nådde Maliriket sin topp under Mansa Musa (cirka 1312-1337), en av de rikaste individerna i historien. Mansa Musas berömda pilgrimsfärd till Mecka 1324 visade upp imperiets enorma rikedom och bidrog till spridningen av islam. Timbuktu, en storstad i Maliriket, blev ett känt centrum för islamisk vetenskap och handel.
Songhai-imperiet
Songhai-imperiet efterträdde Mali-imperiet i slutet av 1400-talet. Under ledning av härskare som Sunni Ali och Askia Muhammad blev Songhai-imperiet ett av de största och mäktigaste imperier i Afrikas historia. Dess huvudstad, Gao, var ett livligt nav för handel och kultur. Songhai-imperiet kontrollerade kritiska handelsvägar över Sahara och handlade med guld, salt och andra varor. Imperiets förfall började i slutet av 1500-talet efter en marockansk invasion.
Handel över Sahara och islamiskt inflytande
Handelsvägarna över Sahara var avgörande för välståndet i västafrikanska imperier. Dessa rutter underlättade utbytet av varor, idéer och kulturer mellan Nordafrika, Mellanöstern och Västafrika. Guld, salt och slavar var bland de primära handelsvarorna. Införandet och spridningen av islam spelade en viktig roll för att forma regionens kultur, utbildning och politiska strukturer. Islamiska forskare och handlare etablerade lärcentra och moskéer, som bidrog till regionens intellektuella och religiösa utveckling.
Europeisk utforskning och slavhandel
Europeisk kontakt med Västafrika började på 1400-talet med portugisiska upptäcktsresande som Prins Henrik Sjöfararen, som sökte nya handelsvägar och guldkällor. Portugiserna etablerade handelsstationer längs kusten, som snart blev knutpunkter för den transatlantiska slavhandeln. Under de närmaste århundradena fördes miljontals afrikaner med våld från Västafrika till Amerika, vilket resulterade i betydande sociala och ekonomiska störningar.
Kolonialperioden
På 1800-talet intensifierades den europeiska koloniseringen i Västafrika, märkt av Berlinkonferensen 1884-1885, där europeiska makter delade Afrika i kolonier. Frankrike, Storbritannien, Tyskland och Portugal etablerade kontroll över olika delar av västra Afrika, vilket ledde till djupgående förändringar i regionens politiska, sociala och ekonomiska landskap.
Kolonialstyret medförde infrastrukturell utveckling men också exploatering och motstånd. Fransmännen kontrollerade stora områden, inklusive dagens Senegal, Mali, Burkina Faso och Elfenbenskusten. Britterna etablerade kolonier i Nigeria, Ghana, Sierra Leone och Gambia. Tyskland och Portugal gjorde också anspråk på territorier i regionen.
Självständighetsrörelser
Mitten av 1900-talet var en period av intensiv kamp för självständighet i västra Afrika. Slutet på andra världskriget och den växande efterfrågan på självbestämmande ledde till avkoloniseringsinsatser över hela kontinenten. Ghana, under ledning av Kwame Nkrumah, blev det första afrikanska landet söder om Sahara som fick självständighet 1957. Denna prestation inspirerade andra nationer i regionen att söka frihet från kolonialstyret.
På 1960-talet hade de flesta västafrikanska länder fått självständighet. Ledare som Nnamdi Azikiwe i Nigeria, Ahmed Sékou Touré i Guinea och Léopold Sédar Senghor i Senegal spelade centrala roller i sina länders självständighetsrörelser. Men perioden efter självständigheten präglades av betydande utmaningar, inklusive politisk instabilitet, militärkupper och civila konflikter.
Utmaningar och utvecklingar efter självständighet
Eran efter självständigheten i Västafrika har präglats av både framsteg och bakslag. Många länder stod inför svårigheter att etablera stabilt styre, vilket ledde till perioder av auktoritärt styre, ekonomiska utmaningar och social oro. Inbördeskrig i länder som Liberia, Sierra Leone och Elfenbenskusten hade förödande effekter på deras befolkningar och ekonomier.
Trots dessa utmaningar har Västafrika gjort betydande framsteg under de senaste decennierna. Regionala organisationer som Economic Community of West African States (ECOWAS) har spelat avgörande roller för att främja ekonomisk integration, fred och stabilitet. Den ekonomiska tillväxten i länder som Nigeria, Ghana och Senegal har drivits av sektorer som olja, jordbruk och tjänster.
Samtida frågor och framtidsutsikter
Idag står Västafrika inför många utmaningar och möjligheter. Politisk instabilitet, korruption och ekonomisk ojämlikhet är fortfarande viktiga frågor. Dessutom brottas regionen med säkerhetshot från extremistgrupper i Sahel och effekterna av klimatförändringar, som påverkar jordbruket och försörjningen.
Men västra Afrika har också en enorm potential. Regionens unga och dynamiska befolkning engagerar sig allt mer i entreprenörskap, teknik och aktivism. Ansträngningar för att förbättra styrning, utbildning och infrastruktur är avgörande för hållbar utveckling. Det rika kulturarvet, tillsammans med befolkningens motståndskraft och kreativitet, erbjuder en lovande framtid för Västafrika.